Hepatit B

Hepatit B

Sammanfattning

Hepatit B är en inflammation i levern som orsakas av ett virus. Viruset smittar vid sexuell kontakt eller om du kommer i kontakt med smittat blod. De flesta som får hepatit B blir helt friska, men de kan ändå smitta andra under flera månader. Några har kvar sjukdomen hela livet. Det kallas kronisk hepatit B.

Du kan vaccinera dig mot hepatit B. Du kan vaccinera dig i förebyggande syfte eller inom ett dygn efter att du har kommit i kontakt med smitta. 

Symtom vid akut hepatit B

Det tar mellan två och sex månader från att du har smittats tills att du får symtom.

Hur kraftiga symtomen blir kan variera mycket från person till person. Alla blir exempelvis inte gula i huden och en del får inga symtom alls. Bara ungefär hälften av de vuxna personer som får hepatit B får symtom.

Symtomen brukar komma i tre faser:

De första symtomen

Först får du symtom som liknar vilken annan infektion som helst, du kan känna dig trött och få lite feber, huvudvärk och ont i kroppen. Det är också vanligt med ledvärk och nässelutslag. Du kan må illa och tappa aptiten. Fasen varar i upp till en vecka.

Du blir gulaktig

I den andra fasen blir huden gulaktig. Den gula färgen syns tydligast i ögonvitorna och det är ofta där man först ser det gula. Om du har ljus hy kan det se ut som att du har en solbränna med gulröd underton, om du har mörk hy syns det gula mindre. Dessutom blir urinen ofta mörk och avföringen ljus. Gulheten försvinner efter några veckor.

Du kan också känna dig öm i magen, strax under revbenen på höger sida. Det är för att levern som sitter där är inflammerad och svullnar.

Under den här fasen brukar symtomen som du hade den första veckan försvinna.

Du blir frisk

Gulheten och symtomen försvinner, men du kan vara trött under lång tid.

Tröttheten stannar kvar länge

Det är vanligt att du har minskad aptit och känner dig trött under flera veckor eller månader efter att du har blivit sjuk. Du kan känna dig trött både fysiskt och psykiskt. Det kan ta flera månader att återhämta sig helt.

Små barn får sällan symtom

Barn upp till fem år får nästan aldrig några symtom av hepatit B. Därför märker man inte om barnet har blivit smittat. Barn som smittas under sitt första levnadsår har däremot en stor risk att få en kronisk infektion som finns kvar hela livet. 

Kronisk hepatit B

I ovanliga fall klarar inte kroppens immunförsvar att bli av med viruset. Då blir infektionen kronisk. Det räknas som kronisk hepatit B om du fortfarande har kvar viruset efter sex månader. Det är vanligt att infektionen sedan finns kvar hela livet.

Den som har kronisk hepatit B har oftast inga symtom. Trots det kan kronisk hepatit B ibland skada levern och på lång sikt orsaka allvarlig leversjukdom. 

När och var ska jag söka vård?

Ta kontakt med en vårdcentral eller infektionsklinik om något av följande stämmer:

  • Du har symtom som gula ögonvitor och gulaktig hud.
  • Du har kommit i kontakt med smittsamt blod eller har haft oskyddat sex med någon som har hepatit B.

Det är viktigt att du omgående söker vård om du har kommit i kontakt med smitta. Det kan till exempel vara om du har haft sex med någon som har hepatit B eller om du har stuckit dig på en nål som också har använts av en person med sjukdomen. Du kan få vaccin som gör att du inte utvecklar sjukdomen. Vaccinet behöver tas inom 24 timmar från tidpunkten du kom i kontakt med smittan för att ha effekt.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.

Så smittar hepatit B

Om du har hepatit B är du smittsam, även om du inte har några symtom.

Kan smitta vid sex

Hepatit B-viruset finns i blodet och i andra kroppsvätskor. Det är vanligt att hepatit B smittar vid sexuell kontakt, som vid vaginala samlag, anala samlag och vid munsex.

Även små mängder blod kan föra över smittan mellan människor. Det kan ske om du får blod på ett sår i huden, eller på slemhinnorna i ögat, munnen eller könsorganen. Hepatit B kan också smitta om flera personer använder eller sticker sig på samma spruta.

Barn kan smittas vid förlossningen

Barn kan smittas vid förlossningen om den som föder barnet har hepatit B. Barn under tre år är mer smittsamma än äldre barn och vuxna, och kan smitta varandra under småbarnsåren. Det är vanligt i länder där många har hepatit B.

Hepatit B kan smitta under lång tid

Det tar mellan två och sex månader från det att du har smittats tills att du får symtom. Du är smittsam redan ungefär sex veckor innan du får några symtom.

Du fortsätter att vara smittsam upp till sex månader efter att du känner dig frisk igen. Du kan ibland vara smittsam längre än så. De som får kronisk hepatit B är smittsamma hela livet. Genom blodprover kan läkaren ta reda på om du är smittsam eller om infektionen är borta.

Har du en gång haft hepatit B får du vanligtvis inte ge blod eller donera organ.

Du kan bara få hepatit B en gång

De flesta blir helt friska från hepatit B. När du har haft sjukdomen en gång och blivit frisk är du immun för resten av livet. Du kan ändå fortfarande få andra sorters hepatit.

Om du får någon annan allvarlig sjukdom ska du berätta för läkaren att du en gång har haft hepatit B. Det kan ha betydelse vid vissa kraftiga behandlingar, till exempel behandling med cytostatika.

Hepatit B ska anmälas

Hepatit B räknas som en allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen. Det innebär att läkaren som upptäcker att en person har sjukdomen måste anmäla det till smittskyddsläkaren i sitt landsting och till Folkhälsomyndigheten

Hepatit B är också smittspårningspliktig. Det betyder att läkaren ska spåra var smittan kommer från, för att kunna hindra att smittan sprids till fler.

Hur kan jag förebygga hepatit B?

Du kan vaccinera dig mot hepatit B. Det är det säkraste sättet att skydda sig mot smitta. Det kan du göra på en vaccinationsmottagning. Du tar tre doser av vaccinet.

Du erbjuds kostnadsfri vaccination om någon nära närstående har hepatit B eller om du lever i en miljö där sjukdomen är vanlig. Du kan också behöva vaccin om du har ett arbete där risken är hög att du kommer i kontakt med smittat blod.

Vaccination mot hepatit B ingår i vaccinationsprogrammet för barn i alla landsting och regioner.

Vaccin om du har kommit i kontakt med smitta

Du kan vaccinera dig efter att ha kommit i kontakt med viruset, om du inte var vaccinerad sedan tidigare.

Vaccinationen ska ske inom ett dygn från smittotillfället för att ha bra effekt och göra så att du inte får sjukdomen. Du får då de tre vaccindoserna tätare och behöver en fjärde dos efter ett år.

Vaccinera dig inför resa

Vaccination rekommenderas om du ska på långresa till länder där hepatit B är vanligt. Kontakta en vårdcentral eller vaccinationsmottagning i god tid före resan.

Hur ska jag göra om någon i min närhet är smittsam?

Om du inte hunnit bli vaccinerad, men umgås nära någon som har hepatit B ska du undvika att komma i kontakt med smittsamt blod.

Får du smittat blod på kroppen ska du tvätta bort det direkt med tvål och vatten. Desinfektera sedan huden med handsprit. Om blodet kommer in i ögonen, näsan eller munnen ska du skölja med rikligt med vatten. Ta sedan kontakt med sjukvården för att starta vaccination samma dag.

Undvik smitta vid sexuell kontakt

Använd kondom eller femidom vid sex. Har du en partner med hepatit B ska du vaccinera dig.

Behandling

Akut hepatit B behandlas vanligtvis inte, utan sjukdomen läker av sig själv. De allra flesta blir helt friska.

Du kan få behandling med läkemedel som lindrar symtom som klåda eller ledvärk. 

Eftersom läkemedel kan påverka levern ska du alltid tala med en läkare innan du tar några läkemedel, även om de är receptfria.

Behandling vid kronisk hepatit B

Det finns ingen behandling som gör dig frisk från kronisk hepatit B, men det finns behandling som kan hämma viruset och göra så att din lever inte försämras. Börjar du få skador på levern rekommenderas du sådan virushämmande behandling för att förhindra att du får skrumplever.

Det finns två olika typer av läkemedel. Det ena är interferon där du tar en spruta en gång i veckan, under ett år. Du tar sprutorna hemma men behöver gå på kontroller på en infektionsklinik under och efter behandlingen.

Skulle interferonsprutorna inte ha någon effekt kan du i stället få tabletter med virushämmande läkemedel. Tabletterna tas varje dag under flera år, ofta hela livet. Du som får behandling behöver ändå fortsätta att gå på regelbundna läkarkontroller, vanligen någon gång per år om behandlingen fungerar bra.

Om du redan hunnit få skrumplever och din lever fungerar dåligt så kan du behöva gå på tätare kontroller och undersökningar. 

Undersökningar

För att ta reda på om du har hepatit B-virus i blodet får du lämna ett blodprov. Du får ofta svar inom några dagar. Du får sedan lämna prover för att kontrollera dina levervärden och för att se om infektionen är borta. För de flesta har infektionen läkt efter sex månader.

Regelbundna prover om du har kronisk hepatit B

Om infektionen inte läker och du får kronisk hepatit B får du fortsätta att gå på läkarkontroller och lämna blodprov regelbundet. Det görs för att kontrollera hur smittsam du är och för att se hur levern fungerar. Vanligtvis får du lämna blodprov och gå på läkarbesök cirka en gång per år, men det kan variera.

Kontrollerna sker oftast hos en läkare på en infektionsklinik, men ibland kan du ta proverna på en vårdcentral.

Leverelasticitet eller leverbiopsi

Kronisk hepatit B kan leda till en leverskada. För att ta reda på om levern har skadats gör man oftast en leverelasticitetsmätning som kan värdera hur allvarlig leverskadan är. Läkaren eller sköterskan gör mätningen med hjälp av en apparat som kan mäta elasticiteten i levern. Undersökningen gör inte ont. Den tar fem till tio minuter och görs ofta i samband med ett mottagningsbesök.

Tidigare gjorde man i stället leverbiopsi, då tas ett vävnadsprov från levern. Det kan man fortfarande behöva göra om elasticitetsmätningen är svårbedömd.

Att tänka på om du har hepatit B

De allra flesta som får kronisk hepatit B kan leva som innan, med några undantag.

Vila och mager mat

Till en början kan du känna dig så dålig att du mår bäst av att vara hemma och vila, i allt från ett par dagar till några veckor. Du kan behöva sjukskrivas under flera veckor.

Om du mår illa kan det ibland kännas bättre att äta mat som inte innehåller så mycket fett.

Undvik alkohol

För att inte skada levern ytterligare ska man undvika att dricka alkohol fram till dess att hepatiten är helt borta. Vid kronisk hepatit ska du alltid undvika att dricka alkohol.

Om du har ett arbete där du kan smitta andra

Om du har ett yrke där det finns en risk att du kan smitta andra ska du tala med din läkare för att få råd. De allra flesta kan arbeta som vanligt eller kan få andra arbetsuppgifter under en period. Du kan även bli sjukskriven en period för att undvika att smitta andra.

Undvik vissa läkemedel

Många läkemedel bryts ner i levern. Rådgör alltid med din läkare om vilka läkemedel du kan använda. Det gäller även receptfria läkemedel.

Regler att följa om du är smittsam

För att undvika att smitta andra behöver du följa vissa regler:

  • Sätt förband och plåster på sår, även om de är små.
  • Förpacka alltid tamponger, sanitetsbindor eller annat som har blod på sig noggrant innan du slänger det i soporna.
  • Berätta direkt att du har hepatit B om någon kommer i kontakt med ditt blod. Personen kan då kontakta vården och få vaccin, om det behövs.
  • Ha inte sex med någon utan att först berätta att du har hepatit B.
  • Använd kondom eller femidom om du har sex med en person som inte är vaccinerad eller immun.
  • Dela inte hygienartiklar som rakhyvlar, tandborstar eller liknande med andra.
  • Undvik att tatuera eller pierca dig eftersom du då kan blöda. Om du ändå vill göra det måste du först berätta för personalen att du har hepatit B.
  • Om du använder narkotika ska du inte dela sprutor, blandningskopp eller andra verktyg med andra.

I kontakt med vården behöver du tänka på följande:

  • Berätta alltid att du har hepatit B när du söker vård eller tandvård.
  • Du måste komma på återbesök och provtagningar du blir kallad till.
  • Berätta för din läkare om du har en närstående som inte är vaccinerad.

Graviditet och hepatit B

Om du är gravid och har hepatit B kan barnet smittas i samband med förlossningen. Det nyfödda barnet vaccineras då för att inte bli sjukt. Barnet får den första sprutan direkt efter födseln och ytterligare tre doser under det första året. Om barnet inte vaccineras är risken hög att hen får kronisk hepatit B.

Följdsjukdomar

Kronisk hepatit B kan orsaka skrumplever, som också kallas levercirros.

Det finns även en ökad risk för levercancer, särskilt om du har fått skrumplever. Risken att få någon av följdsjukdomarna är högre om du också har andra hepatitvirus, försvagat immunförsvar eller om du dricker alkohol.

Akut hepatit B kan i mycket ovanliga fall orsaka en väldigt allvarlig leverinflammation som kallas akut levernekros. Om du har akut hepatit B och försämras med oro, förvirring och extrem trötthet ska du kontakta den klinik där du kontrolleras. Om dina värden försämras kan du behöva läggas in på sjukhus för observation och behandling.  

Mer om hepatit B

Hepatit B är en inflammation i levern som orsakas av ett virus. Viruset kallas hepatit B-virus. Det finns flera sorters virusorsakade hepatitsjukdomar; hepatit A, hepatit B, hepatit C, hepatit D och hepatit E.

Hepatit brukar också kallas för gulsot eftersom huden ofta blir gulfärgad när du blir sjuk.

Den gulsot som nyfödda barn kan få är inte hepatit och är inte smittsam.

Leverns funktioner påverkas

Levern renar blodet, lagrar fett och socker och bryter ner vissa ämnen som till exempel alkohol och läkemedel. Den har även betydelse för vissa av kroppens hormoner och för blodets förmåga att stoppa blödningar.

När du har akut hepatit B klarar levern inte av bryta ner vissa ämnen lika bra längre. Levern klarar heller inte av att rensa bort ett gulfärgat ämne som kallas bilirubin ur kroppen. Det är det som gör att du kan få gula ögonvitor och gulaktig hud.

Kronisk hepatit B är vanligare bland små barn och äldre

Åldern är en faktor som påverkar sannolikheten att få kronisk hepatit B. Det är vanligare att små barn, äldre eller personer med kroniska sjukdomar utvecklar en kronisk hepatit B. Det beror på att deras immunförsvar är sämre på att bekämpa infektionen.

Påverka och delta i din vård

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska. Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. 

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.

Senast uppdaterad:
2017-10-23
Redaktör:

Klara Johansson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Ann-Sofi Duberg, överläkare, Infektionskliniken, Universitetssjukhuset Örebro

Innehållet är bearbetat, granskat och godkänt av redaktionen, den medicinske chefen och redaktionsrådet vid 1177.se. 1177 svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till vaccinationskortet.se.

Synpunkter på innehållet? Tyck till